söndag 29 januari 2012

Hajar i tanken

Jag tittade nyss på Shark tank - ett amerikanskt program om olika rika investerare som sitter och hör på entreprenörer som vill ha pengar av dem. I Sverige har vi haft motsvarigheten Draknästet.
En kille hade byggt en ställning till sin pick-upp-truck, som han ville sälja med enbart inhemsk tillverkning för att skapa jobb till sin lilla hemstad, vars industrier hade flyttat. Buy American, ni vet! Däremot gjorde han ingen som helst vinst på att tillverka det där. Kapitalisterna menade på att om du inte kan bygga upp ditt företag alls kan du inte ge tillbaka nånting till där du bor. Han kunde tillverka dem utomlands mycket billigare men vägrade - skyllde på hur dålig kvalitet det var i Asien (bortförklaringar skulle det visa sig).
Hajarna tyckte att - parafras- Du kan inte säga att alla ställen är som de där enskilda i Asien - och att du kan bli blåst i Amerika oxå. Sen gav de exempel på företag som Apple som tillverkar utomlands men har massa anställda i USA. Men killen vägrade gå med på att flytta tillverkningen så det blev inget av med det hela. På slutet sa han till kameran att han ville att folk skulle kunna veta att hans produkter var tillverkade av amerikanska händer, han trodde att det skulle gå. Det kändes som om symboliken för honom var viktigare än något annat, även om han själv kanske inte var medveten om det. Att tro att nånting fungerar för att man vill att det skall fungera kan vara en mycket farlig inställning.

Det finns nästan alltid ett glapp mellan ideal och pragmatism. Jag kommer tänka på hur Slavoj Zizek sa hur han uppskattar ärliga konservativa som är villiga att erkänna och bemöta ett dödläge.
Tillskillnad från drömmerier. Det där "Buy American-mantrat" kan verkligen vara kontraproduktivt. Att bara se världen som man önskar den att vara - reaktionärt - och inte ta itu med verkligheten som den kanske är nu. Det kan oxå finnas, i dess extremaste form, en slags farlig fascistoid nationalism i att försöka bevara någon påhittat unik särart.
Jag avskyr verkligen patriotism. Vad är inte "tillverkat av amerikanska händer", som en utgångspunkt - om inte patriotism? Är det viktigare än mat på bordet och ett bra och värdigt liv? Man kan inte börja i fel ände. Offra sig för idealet och den nationella/lokala (här; amerikanska) andan, där har vi fascismen i ett nötskal. Inte att jag tror denna person var fascist, men fascismen lever på sådana fantasier. Eller som "ekonomin är usel, det är invandrarnas fel!" Det handlar inte om nationalitet utan om klass, din idiot!

Det är lite lustigt hur flera vänsternissar nog skulle tycka - hur kan du titta på ett sånt program, annat än ironiskt? Hur kan du hålla med om något som de ärkekapitalisterna säger? Nästan lite sekteristiskt. Man vägrar titta sig omkring, för man vill att världen skall se ut på ett visst sätt. Våga kritisera obekväma saker. Jag har inte blivit centerpartist för det. Men heller inte real-politiker.

Jag försvarar här inte den förödande globaliserings-ekonomin, men lösningen ligger inte i att försöka vrida tillbax klockan, utan att försöka gå framåt.

Occupy Wall Street bland annat


Lite trist med dessa "aktioner" i USA har tidigare varit ett fokus på girighet och korruption - istället för att förstå att det är ett omöjligt system så tror man att det är människors brister som ligger bakom finanskrisen. Som vanligt så misstas delarna för helheten å i stil med pseudo-antikapitalistiska retoriken från USAs populär-vänstermedia som man hör så mycket om.
Man verkar blanda ihop katalysatorn med resultatet, som nämnt sagt förut. Maskinen med produkten. Man misstar skuggan för substansen. Girighet är inte roten till problemet, utan en effekt av det. Om Rupert Murdock och andra blodsugare inte fanns, skulle systemet uppfinna dem.
Jag menar att man inte kan ta ifrån drogen sin giftiga subtans. Kapitalism utan utsugning och massiv ödeläggelse. Som att dricka kaffe utan koffein, föra krig utan egna offer, sex utan risker osv...för att parafrasera Slavoj Zizek. Han pratade om hur fel det är att kritisera OWS och andra vänsterrörelser för att inte ha några krav eller lösningar. Detta för att ingen har lösningen - och att presentera lösningar är att tala fiendens språk. Man förhandlar inte med en hustrumisshandlare, man bara lämnar honom. Occupy Wall Street har inga svar. Ännu. Men de ÄR svaret. De vet bara inte på vilken fråga. En psykoterapeuts uppgift är inte att erbjuda lösningar utan att ställa frågor. Symptomen hos patienten är svaret på problemet, det gäller att genom frågor ta sig fram till vad de symptomen är svar på!

Numera har en stor mängd människor börjat diskutera hur man behöver revidera hela systemet från grunden, det kommer inte bara från vänster. Nuförtiden får man i USA diskutera saker som socialism, revolution ateism och fri sjukvård. Om än marginellt. Men denna öppenhet är viktig.

En parallell kan vara Sovjet - byt ut dem i maktposition så har ingenting förändrats. Systemet förblir intakt. Bara nya kungar. Man ska inte tro att godhjärtade människor gör avgörande skillnad i det befintliga maskineriet. Det är ju annars en grav missuppfattning om hur maktsystem fungerar.
Hur kommer det sig att polis ibland skapar ännu större kaos och förstörelse i sitt motstånd mot demonstrationer och upplopp. Hur det med första anblick kan ses som galenskap. Men polis skyddar inte enskild egendom, de skyddar privata egendomen som institution. Helheten, status quo. Varför de inte är så paradoxalt, ur detta perspektiv, att säga att man krigar mot vietnameser eller afghaner för att skydda dem!
Är detta konspirationsteorier? Nej, makthavande följer givetvis olika mallar och traditioner, mer eller mindre effektiva sådana - samhället är en biotop. Kulturer går i arv. Å din miljö definierar vad som är möjligt. Pengar och makt är intimt inblandade. En annan anledning till att man inte kan välja en bra president. Jag försöker inte med detta ge någon heltäckande bild.

I filmen nakna lunchen av David Cronenbourg efter William Burroughs böcker finns det en väldigt bra replik. Huvudpersonen försvinner in i en hallucinogen version av Marakesh där han tror att han är en hemlig agent, och missbrukar en drog gjord utav mald jättetusenfoting. När hans värld börar bryta samman faller han ihop och gråter "i think im addicted to something that doesnt exist!". Det kanske säger mer om vart mina egna tolkningar tar mej, jag tyckte det bara var intressant, om att vara fast i illusioner.

Teori är en beskrivningar av världen, man kan inte få världen att passa in på teorin. Revolution måste handla om revolutionen, inte (som i t ex Sovjet) tvingas till att fokuseras på agenterna för revolutionen. Dvs revolutionen handlar inte om de som utför den. Men med detta menar jag inte att människor är kanonmat.